moln och potatissoppa.
jag saknar sig så mycket så att jag har börjat lukta som dig.
kanske är det inbillning - men det är din lukt.
associationen förföljer mig, jag gråter i regn och kollar mig över axeln när jag cyklar förbi ditt gamla fönster.
fan. aldrig hade jag kunna föreställa mig saknaden som det här.
kanske är det lika bra att jag tar tag i mitt liv.
det utan dig.
Kommentarer
Trackback
